Ett exceptionellt pensionat.

Det är något speciellt med ett hus dit folk kommit för att äta, dricka och sova sedan mer än 120 år tillbaka.

Dom som varit här före har lämnat spår, små och stora som syns nästan överallt om man bara tittar lite.

Ett utspillt glas rött på ett fernissat golv. Snabbt upptorkat så återstår strax bara den svagaste av konturer. Tittar man noga när man står där på knä med trasan i hand så anar man förmodligen den ännu lite svagare konturen av en annan fläck, som någon annan människa spillt och torkat upp. Kanske förra veckan, kanske för 70 år sedan. Ingen vet.

En liten repa uppepå en annan repa uppepå en tredje repa på det där hörnet som sticker ut ovanför trappan, och som man alltid nuddar med jackan när man går förbi om man bara har det minsta lilla bråttom.

Några få molekyler linoljefärg som skavs av mot ärmen. Det gör inget. Det har hänt på exakt samma sätt många gånger förr och det kommer hända igen. Förhoppningsvis!

Ännu ett bidrag till Furuhem som en levande plats.

Det är vårt jobb, tillsammans med er som ska bo i pensionatets rum, att fortsätta fylla det med glädje och att vårda det med omsorg.

Vi erbjuder ingen vanlig hotellyx. Ingen minibar med hipstersnacks och dito öl, ingen tv på rummet, inget jättestort badrum och ingen talande toalett från Japan.

Vi erbjuder rum för natten i ett exceptionellt hus som människor besökt för att ha det trevligt sedan längre tillbaka än någon av oss levat. Enkla rum som inte är enkla, till er som uppskattar precis detta.